Sverige har historiskt sett varit en stark industrination under modern tid. Men under 2000-talet har sysselsättningen i svensk tillverkningsindustri och gruvnäring minskat från cirka 720.000 personer år 2000 [1] till cirka 480.000 personer år 2019 [2]. Men svensk industri utgör än idag en viktig funktion inom Sveriges ekonomi och är den sektor som bidrar mest till Sveriges BNP med 15 % av det totala värdet [3].

Med höga krav på kvalité och prestanda på en produkt ställer det även höga krav på funktionen av produkten. Dessa krav är oftast av särskild betydelse inom mer avancerade sektorer som forskningsanläggningar, rymd-, militär- och kärnkraftindustri samt för medicintekniska applikationer. Utvecklingen av nya och bättre material drivs ofta framåt utifrån kraven inom dessa sektorer, samtidigt som dessa avancerade material inte används i lika stor omfattning inom andra sektorer. När komponenter tillverkas i avancerade material, ställs det högre krav på både utrustning och verktyg samtidigt som personalens kompetensbehov ökar. Verktygsrekommendationer och skärparametrar går att finna i leverantörernas databaser för de flesta konventionella materialen. Databaserna bygger på flera års forskning och tester vid industrin och akademin. I detta arbete genomförs experimentella studier av olika verktygs- och materialkombinationer för att täcka in de väsentligaste applikationsområdena. Med hänsyn till det omfattande arbetet är databaserna begränsade till att omfatta de mest förkommande materialtyperna. Rekommendationerna är bristfälliga för mer nischade material, vilket leder till att mindre förtag undviker att offerera tillverkning av sådana produkter och därmed begränsas tillverkningen till ett fåtal ytterst specialiserade företag. Målet med arbetet som presenteras i denna avhandling är att finna lämpliga verktyg och skärparametrar för att uppnå de ytkrav som ställs på en produkt vid bearbetning av primärt oxidfri koppar, niob och volfram.

Resultaten i avhandlingen behandlar uppkomsten av ytdefekter och problematiken kring spån- och gradbildning, val av skärparametrar för att uppnå en viss ytkvalité, samt val av lämpliga verktyg för att minimera verktygsförslitningen vid bearbetning av enfasiga material. Resultaten skall ligga till grund för vidare utvärdering av andra lämpliga verktyg, förbättrad verktygslivslängd samt ytkvalité på slutprodukten. Kunskapen kan leda till att fler tillverkningsföretag har möjlighet att ge offerter och producera komponenter i nämnda svårbearbetade material. Sammantaget skall arbetet bidra till ett kunskapslyft för företagen och där produktionskostnaden kan reduceras och bestämmas på förhand med en högre säkerhet.
 

[1] Industrilandet Sverige - Fokus Industri. 2014: IF Metall.
[2] Arbetskraftsdeltagande och sysselsättning (på SCB webbsida). 2020
[3] SCB. Sveriges BNP (på SCB webbsida). 2020